Andy Remic – Quake

Andy Remic är tillbaka, Carter är tillbaka.. och med honom är naturligtvis Kade tillbaka. Quake tar vid där Spiral lämnade av oss, och som man förstår så lyckades inte Carter utrota ondskan i den första boken. Så Remic plockar upp tråden och spinner vidare. På gott och ont.

Quake rullar alltså vidare på samma blodiga asfalt som vi släpades på i Spiral. Vari ligger då skillnaden? Den är försumbar, och det är det som är kruxet. Det känns nästan som om Remic skrivit en enda överlång, bok och plötsligt bestämt sig för att splitta alstret på mitten. Jag gillade hettan i Spiral, men Quake känns närmast fisljummen.
Vi stöter naturligtvis på Nex igen. Cartes fiende Durell från första boken överlevde, och leder nu nya horder av sina supersoldater mot Spirals arméer. För att ytterligare jävlas med vanligt och trevligt folk, så har Nex utvecklat ett nytt och mycket okonventionellt vapen; jordbävningar. När som helst och i princip var som helst. Det är återigen dags för Carter att plocka fram Browningen och snyta sig i näven.

Förutom det variationslöst återkommande konceptet från först boken, så retar jag mig dessutom på bifigurernas medvetet dåliga engelska. Det verkar som om alla Carters stridskompisar är stöpta i samma form; stora, tunga och mer eller mindre handikappade när det gäller det engelska språket. En smula av samma vara fanns redan i Spiral, men där kändes det inte så påträngande som nu. Och en liten sak till; hur minimalt liten roll det än må vara frågan om, så tycker jag att det blir litet smålöjligt när en soldat vid namn Remic är med och småsteppar ute i marginalen. Till de positiva aspekterna kan jag i alla fall hänföra det faktum att vi får stifta närmare bekantskap med Kade – demonen i Carters inre – och vi tar faktiskt några små trippande balettsteg i riktning mot avslöjandet av dennes mystiska identitet.

Ifall du älskade Spiral, och gärna vill ha nummer två i följetongen, ja då glider du definitivt in med näsan mellan målmaskorna i Quake. Ifall du irriterar dig på samma saker som jag, så bör du kanske överväga beslutet ännu en gång. Irritation eller ej, nummer tre – med den smaskiga titeln Warhead – ligger redan och väntar i min bokhylla.. tillsammans med ca 50 andra olästa böcker, så man får se när turen kommer till alstret ifråga.

Quake; inte så mycket muller i underjorden som en utdragen dagen-efter-fjärt, med en knappt förnimbar bidoft av något lovande...


Bok: Quake – Andy Remic

Betyg: * * ½

Betygsskala:
* Vem fes?
* * ”Men Harry, har du ölat nu igen?”
* * * Småknaprigt
* * * * \,,/
* * * * * Vid Odens gråglittrande näshår!