Craig Spector – Underground

Craig Spector och John Skipp skrev tillsammans på åttiotalet, och gjorde sig förtjänta av titeln/titlarna ”kings of splatterpunk”. Jag har inte läst deras gemensamma alster, dock har jag inmundigat en bok av vardera författaren, skrivna var för sig. Spectors bok är just Underground. Så nu plockar vi fram skalpellen och sätter igång.

Låt mig inledningsvis konstatera, att Spector kan skriva. Han är begåvad med den där lediga och ändå otroligt målande stilen, där adverb och adjektiv bara rullar över sidorna, synbarligen utan ansträngning. Därför är det också synd och skam att Underground inte kommer längre än till första kurvan på min mentala Banzuke-bana. Det är nu en gång så, att det inte räcker med att kunna skriva texter med fin komposition och glittrande lyrik. Den måste också beröra, väcka känslor, och sist men inte minst; lyckas skapa den där 3-D projektionen på ens diminutiva hjärnbark. Underground gör inte det.

Spector delar upp boken i två delar, och försöker injicera spöklika effekter i den ena, och action i den andra. Mot slutet försöker han knyta ihop det hela med överkokt spagetti; gissa hur det går? Som ni märker så går jag inte in på handlingen över huvud taget. Den liknar en sillsallad, och därför är det svårt att gräva fram något solitt, utan att behöva avslöja för mycket. Men kort och koncist; en ondskefull herrgård innehållande en port till en helvetesdimension, sju vänner som festar loss på nämnda herrgård, med katastrof som följd. Där har vi det. Inget nytt under solen.

Trots att Underground inte fick någon genklang i mitt inre, så utesluter jag inte ytterligare alster av Spector. Man ska inte döma en författare efter bara en bok. Men blir det två svischar i luften, så kastar jag inte en tredje boll. Det finns alldeles för många bra olästa böcker, för att kasta bort tiden på litterära komockor.

Kvittensen på Underground; stilfull men tråkig.


Bok: Underground – Craig Spector

Betyg: * * ½

Betygsskala:
* Vem fes?
* * ”Men Harry, har du ölat nu igen?”
* * * Småknaprigt
* * * * \,,/
* * * * * Vid Odens gråglittrande näshår!