10/22/2009

Edward Lee – Brides Of The Impaler

Börjar ni tröttna på Edward Lee-recensionerna? Nävisst, det är förstås omöjligt. Hur som helst, nu är det dags igen. Denna gång väljer Lee att botanisera bland vampyrkoffertar, så plocka fram löständerna, häll upp ett glas tomatjuice, och sätt er väl tillrätta.
Det var en gång för länge, länge sedan en författare som kunde skriva mycket, mycket bra. Så en dag vaknade han upp och beslöt sig för att sluta med det. Och resultatet sitter jag med i handen.

Tja, jag har sagt det förut, men det tål att upprepas; de flesta författare missar måltavlan ibland. Så är det också med de stora, dit jag utan tvekan räknar allas våran Eddie. Återigen så är det på det sättet, att Brides kunde ha blivit riktigt bra. Nu har jag aldrig varit något stort fan av vampyrböcker, jag har större fallenhet för de odödas eskapader i apokalyptiska landskap.
Men åter till boken. Som alla säkert förstår, så har Lee grävt en smula i historiens svartröda mylla, närmare bestämt i jorden som omger Vlad The Impaler. Förebilden för Dracula. Han finns enligt Lee fortfarande kvar hos oss, dock nergrävd och med locket på. Han behöver litet hjälp med att ta sig ut, den gode Vlad, och hans trognaste följeslagerska – en nunnelik varelse bärande på en mystisk kalk – börjar samla en liten skara för uppgiften ifråga. En skara helt bestående av kvinnor.

Ack, ack. Idén med Brides är inte så pjåkig men denna gång klipper Lee yxan i stenen så att järnbitarna flyger. Boken saknar totalt den där rätta Lee-känslan. Man blir inte skrämd, inte chockerad och inget stort mörkglittrande flin hittar till ens hårt åtstramade läppar. Man blir enbart och endast besviken. Så här slappa alster är jag ovan vid att Eddie släpper ifrån sig, och jag hoppas det blir långt mellan gångerna. Om man vill ha en bra vampyrbok som kvällslektyr, ja då rekommenderar jag t.ex. I Am Legend. Brides Of The Impaler är ett litterärt sömnpiller, och så är det inte mer med det.

Snark.


Bok: Brides Of The Impaler – Edward Lee

Betyg: * ½

Betygsskala:
* Vem fes?
* * ”Men Harry, har du ölat nu igen?”
* * * Småknaprigt
* * * * \,,/
* * * * * Vid Odens gråglittrande näshår!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar